Hej!
Nu kanske, om jag orkar.
Men jag skiter fullständigt i hur många läsare det är här, vilekt teckensnitt jag har, hur min header ser ut, om mina inlägg är intresanta eller.... förjävliga. Jag skiter i det. Nu bloggar jag för mig själv och inte för någon annan. Nu får vi väl se när jag vill uppdatera.
CIAO
Men jag skiter fullständigt i hur många läsare det är här, vilekt teckensnitt jag har, hur min header ser ut, om mina inlägg är intresanta eller.... förjävliga. Jag skiter i det. Nu bloggar jag för mig själv och inte för någon annan. Nu får vi väl se när jag vill uppdatera.
CIAO
Framgång föder inte lycka. Det är lycka som föder framgång
Efter att läst Stina-Lees senaste inlägg så har jag bestämt mig. Nu lägger jag ner bloggen, helt och fullt.
Hur många bloggar har jag inte startat...... fyra? fem?
Jag tror det är var tredje tonårstjej som har blogg i dag, vad vill alla med det? Vill man hävda sig.... vill man bli en bättre männsika eller vill man bli den nye KISSIE, med alldeles för mycket brun utan sol och sönderblonderat hår. Jag tror inte det är någon som faktiskt strävar efter det.
Jag tror inte jag på något vis vinner någonting utav att blogga, jag kommer inte bli en bättre männsika och jag kommer deffenteift inte att få fler kompisar och bli populär. Jag är samma gamla Julia, oavsett om jag har en blogg eller inte. Jag vill inte ens ha en stor blogg, jag tycker det är skrämmande, skrämmande att man ska bli beroende av en blogg. Av att blåtta delar av sig själv och sitt liv för.... ja, vem som helst. Så varför ska jag då ha en blogg.... när jag inte vill komma någonvart med den, varför skriver jag inte bara en personlig dagbok där jag klistrar in bilder. Det passar mig mycket bättre.
Så nu säger jag hejdå till det fåtal läsare som klickar sig in på min blogg.
Hur många bloggar har jag inte startat...... fyra? fem?
Jag tror det är var tredje tonårstjej som har blogg i dag, vad vill alla med det? Vill man hävda sig.... vill man bli en bättre männsika eller vill man bli den nye KISSIE, med alldeles för mycket brun utan sol och sönderblonderat hår. Jag tror inte det är någon som faktiskt strävar efter det.
Jag tror inte jag på något vis vinner någonting utav att blogga, jag kommer inte bli en bättre männsika och jag kommer deffenteift inte att få fler kompisar och bli populär. Jag är samma gamla Julia, oavsett om jag har en blogg eller inte. Jag vill inte ens ha en stor blogg, jag tycker det är skrämmande, skrämmande att man ska bli beroende av en blogg. Av att blåtta delar av sig själv och sitt liv för.... ja, vem som helst. Så varför ska jag då ha en blogg.... när jag inte vill komma någonvart med den, varför skriver jag inte bara en personlig dagbok där jag klistrar in bilder. Det passar mig mycket bättre.
Så nu säger jag hejdå till det fåtal läsare som klickar sig in på min blogg.
